Överst

Stenungsund – guide till Stenungsund

Till skillnad från många andra bohuslänska kustsamhällen har Stenungsund aldrig varit något fiskeläge med »feskestånkor», sjöbodar och ljugarebänkar nere vid hamnen. De som bosatte sig i området kom huvudsakligen att sysselsätta sig med jordbruk och i begränsad omfattning fiske i den närliggande jorden. I inlandsområdena Ucklum, Ödsmål och Spekeröd var skogsbruket dessutom en viktig binäring. Virket såldes till Öarna och de skogfattiga södra delarna av landskapet.

Utveckling till Handelscentrum

Så småningom kom Stenungsund att mer och mer att utveckla sig till ett handelscentrum för den kringliggande bygden och den ständigt växande sommarbefolkningen. Under 1860-talet fick en köpman tillstånd att handla med alla till försäljning lovliga handelsvaror dock ej »destillerade spirituösa drycker». Bohusbanan öppnades för trafik 1907 inleddes en ny epok. Stenungsunds vackra läge och områdets naturskönhet uppmärksammades av många stadsbor – främst göteborgare — och så småningom utvecklades ett rikt badortsliv.

Den omfattande industriella frammarschen i Sverige gick landskapet förbi, samtidigt som jordbruk, fiske, kustfraktfart och stenindustri drabbades av allt större svårigheter. Mot slutet av 1940-talet kom glesbygdsproblemen att i allt större uppgick befolkningen i Stenungsunds samhälle till 315 invånare enligt ett samtida uppslagsverk.

Den stora omdaningen från badort/glesbygd till industrisamhälle började 1954 genom att Statens Vattenfallsverk beslöt sig för att föriägga sitt stora ångkraftverk till Stenungsund. Fyra år senare kom Mo och Domsjö till orten. Ett annat stort bygge, den s k Tjörnleden mellan fastlandet och öarna Tjörn/Orust som togs i bruk 1960, var också ett välkommet tillskott. Industrialismen hade kommit till bygden och befolkningskurvan vände uppåt. Undertiden 1955-58 steg folkmängden med inte mindre än 1 100 personer.

Händelseutvecklingen gick sedan snabbt. 1960 tecknades avtal mellan ett antal företag och Svenska Esso AB att i Stenungsund uppföra anläggningar för vidare bearbetning av etengas (för plastframställning) vilken skulle produceras i i Esso krackeranläggning. I juli 1963 togs krackeranläggningen i bruk — den första i Sverige.

Små hus och trädgårdar – Stenungsunds ursprungliga bebyggelse som i stort sett är oförändrad — bildar en krans kring Kyrkberget. Här hittar man också Stenungsunds vita träkapell, invigt 1927 och restaurerat 1950.

Inte långt från Kyrkberget ligger Stenungs torg. Vid torget finns en välutrustad gästhamn och här lägger även båtar till under sommaren för turer ut till skärgården. Sommartid anordnas arrangemang på och runt torget bl a i samband med »Tjörn Runt». Denna årliga segelregatta, som arrangeras tredje lördagen i augusti varje år av Stenungsunds Segelsällskap, utgår från Stenungsund.

Stenungsön

Stenungsön hade sin glansperiod vid sekelskiftet, ön var badgästernas domän. Hit sökte sig societeten – överstinnor och konsulinnor i långa spetsklänningar, parasoller och solfjädrar—och här flanerade skeppsredare, direktörer och grosshandlare. Bland prominenta gäster märks Oskar II och Gustav V. öns många villor representerar olika byggstilar under nästan ett sekel – de äldsta är från sista hälften av 1800-talet.

På Stenungsön finns vackra vandringsstigar som leder genom löv- och barrskog och lummiga parker med 100-åriga ekar, furor och granar. Den ca 10 km långa kuststräckan kring ön ger rikliga möjligheter till bad från klippor och stränder.

I anslutning till Tjömbroama ligger Hotell Stenungsbaden inbäddad i löv- och barrskog och med utsikt över Hakefjorden. Restaurangens äldsta delar är från den tiden då badortslivet blomstrade. Stenungsbaden har bl a swimmingpool, bastu, motionsspår, squashbana, diskotek och gästhamn.

Tjänster Stenungsund och andra sidor

Snickare & hushållstjänster Stenungsund
Kommunens sida

Comments are closed.

Powered by WordPress. Designed by WooThemes